Att rösta är en självklarhet i Sverige men alla kan inte komma in i vallokalen bland
annat rörelsehindrade Kerstin Sköld. Politikerna har gång på gång uppmanat medborgarna att gå och rösta.
Vilket parti man röstar på är oväsentligt, bara man röstar har det generösa budskapet varit.

Jag har alltid röstat, väl medveten om att den rättigheten nekas många människor i världen.
Döm om min förvåning, när jag med min elrullstol kom till vallokalen och fann
att jag inte kunde komma in på grund av en för hög stenkant vid entrén. Vänliga funktionärer
kom ut med röstsedlar till mig och en annan väljare i rullstol. Övriga icke-rörelsehindrade väljare
kunde bakom skärmar i vallokalen stoppa röstsedlar i kuvert,
kontrollera att de stoppades i valurnan och prickades av i röstlängden, allt i enlighet med vallagen.
Vi fick däremot sitta utanför och bland alla förbipasserande stoppa röstsedlarna i kuvert och överlämna
till funktionären. Vi såg inte, när/om kuverten lades i valurnan och/eller noterades i röstlängden.
Valhemligheten gäller inte alla är den slutsats jag drar. Senare passerade jag en annan vallokal
med samma utestängning och diskriminering. Valdeltagandet visade sig vara lågt, vilket många politiker beklagar.
Är det ändå inte så de vill ha det, alla vackra ord och antagna handikappolitiska planer till trots?

För min del är det första och sista gången jag röstar "på gatan". Nästa gång, om det händer igen,
vänder jag hem utan att rösta och sällar mig till soffliggarna.

                                    Kerstin Sköld
Infört i NT den 16 juni 2004

Vad härligt det ser ut på bilden sidan sex i NT den när man går uppför trappan till vallokalen i solskenet.
Hoppas att det var sol på rampen också så de som inte kan gå i trappor hade det skönt.
Tyvärr fanns ingen ramp vid vallokalen Skolgatan 19 där jag röstade, men det var ingen sol heller så det
jämnade ut sig. Det var visserligen bara ett trappsteg, men min elrullstol väger 120 kg och jag 75 kg så jag
vågade inte åka.
Valförrättaren var en vänlig man som kom ut med röstsedlar och kuvert, så jag kunde sitta ute på gården
och rösta. Valhemlighet är ju en bagatell som man inte skall bry sig om när man är handikappad.
  Tycker
                      Allan Collén
Infört i NT den 17/9 2003

Gatan tillhör alla


Kommunfullmäktiges sammanträde torsdagen den 22 maj direktsändes i närradion.
Bland de ärenden som behandlades fanns en motion av Roberto Gonzales-Cabezas (v) 
om ändring i de lokala trafikföreskrifterna avseende tillgänglighet och handikappanpassning i City.
I sak gällde det för ledamöterna att ta ställning till om bötesbelopp ska utkrävas för de butiksägare
som genom felplacerade skyltar hindrar framkomligheten på allmän plats.

Uteserveringar
Det utgör många gånger ett stort problem för rörelsehindrade och synskadade personer när
de ska ta sig fram på trottoarer, bland annat där uteserveringarna också ska dela på utrymmet. 
Frågan om skyltars placering har diskuterats genom åren och regler har funnits sedan lång tid tillbaka.
Norrköpings Tidningar skrev redan den 25 augusti 1994 (!), "Kraven på skyltar skärps" och det
framgår av tidningsartikeln att, "nu ska det bli ordning och reda på den yviga floran av skyltar på allmän plats".        
Tyvärr, har det inte blivit bättre och därför kom ärendet till fullmäktige genom motionen.
Och trots krav om återremiss och votering av en del ledamöter avgjordes det genom rösträkning,
att bötesbelopp ska utkrävas för felplacerade skyltar.
Positivt för oss funktionshindrade och helt i linje med Norrköpings kommuns handikappolitiska program - 
att göra hela samhället tillgängligt för alla.

Ska gå hand i hand
Det som gjorde mig upprörd och besviken då jag lyssnade på inläggen, var Jan-Owe Larssons (m)
ställningstagande när han begärde återremiss av ärendet. Han menade att handlarna sköter sig och 
att staden fungerar samt att näringslivet och de handikappade ska gå hand i hand. 
Tror Jan-Owe Larsson, att handikapporganisationerna som tillsammans med Tekniska nämnden och 
polisen i alla år försökt komma till rätta med problemet med skyltarna far mer osanning? Nej, Jan-Owe Larsson 
staden fungerar inte för alla.
Det är många uteserveringar som rullstolsburna personer gärna vill komma in på.

Följer inte tillstånden
Men tyvärr, trots att det i riktlinjerna för uteserveringar står att de ska vara tillgängliga för handikappade
och att de tillhör gatulivet, kan vi inte komma in, fastän hindren på många håll går att undanröja. 
Nej, alla följer inte tillstånden. Och trots att regler för skyltars placering finns, följer alltför många inte dessa regler.
Fastän gatan tillhör alla! 

                                                      MONICA SVENSSON

                                                               Infört i Folkbladet 13 juni 2003