*   Möte i januari
Det här mötet hölls i lokalen vid Gymnastikgatan
Ordförande Monica Svensson hälsade välkommen. Meddelanden och rapporter lämnades.
Vid mötet skulle vi få kostråd, var det tänkt. Av detta blev intet, men av konsumentrådgivare Pekka Lehtinen fick vi andra goda råd i stället.
Han berättade om sitt arbete i vår kommun. Han framhöll hur viktigt det är att tänka efter före och att söka råd och stöd. Särskilt när det gäller affärer och ekonomi eller andra besvärliga avgöranden.
- Inga avtal med telefonuppringare -

Efter kaffepausen följde ett trevligt underhållningsprogram med Asta och Benny Wagnberg. De hade med sig ett sånghäfte för allsång.
Det är skönt att få sjunga ut ibland men vi är tyvärr dåliga allsångare.
Varför? - Annars var allt bra.

*   Möte i februari
I lokalen vid Gymnastikgatan.
Rapporter och meddelanden lämnades, Britten Eriksson från Hörcentralen informerade om hörsel och hjälpmedel. Vi fick en god lektion i örats olika delar och funktiner, med informativa bilder.
Hon berättade om olika möjligheter att få hjälp när hörseln blir sämre. I en del fall kan en operation hjälpa. Men oftast kan en hörapparat provas ut. Den får man som hjälpmedel. Behöver man apparat för båda öronen, så får man betala den andra själv, som jag uppfattade det.

Italien i forntid och nutid var temat för Bengt Helmeruds reseskildring. Vi fick se många vackra bilder från olika kända platser i Italien. Vackra hus och konstskatter - där finns så mycket!
Bengt har rest mycket men tycker att jorden är liten. En gång stod han i Florens och fotograferade bronsportarna, när någon klappade honom på axeln - Vad gör du härf? sa sonen...

  22 januari
Till medlemsmötet i januari hade vi inbjudits att vara i servicehuset (om det kallas så?) Tuppens lokaler där en grupp boende, personal m.fl. tillsammans komponerat ihop en revy. "Kuckelimuckarna" kallar de sig.
Först höll vi ett kort möte och fick information och rapporter. Sedan var det dags för revyn.
Förväntansfulla åskådare fyllde salongen. Det var en hel del roligt som det bjöds på. Publiken var förtjust, det hördes...
Vår vän Bo G Karlsson tillhörde ensambeln. Vi fick se denne långe man ligga som liten gosse i sängen, medan mormor läste godnattsaga om bockarna Bruse.
Finns det några barn numera som är bekanta med de tre bockarna Bruse?
I pausen serverades kaffe i hallen och korridoren intill.

*   19 februari
Söndagen den 19 februari samlades vi till möte i lokalen vid Gymnastikgatan. Ordföranden Monica Svensson hälsade välkommen. Rapporter och meddelanden lämnades.
Kommunens ekolog Jerker Idestam-Almqvist informerade om tillgänglighet för rörelsehindrade vid naturskyddade områden i kommunen. Vackra bilder visade hur fint det ordnats vid Djurönoch vid strandängarna vid Svensksundsviken. En utflykt borde nog göras när våren kommer.
Bengt Helmerud var vår nästa gäst och han berättade om en resa till ön Mallorca i Medelhavet. Många diabilder visade folkliv och natur. I det gamla klostret Valdemosa bodde en gång Frederic Chopin. Han hade otur med vädret, komponerade Regndroppspreludiet och glömde kvar sitt gamla piano.

*   18 mars
Från Distriktets planeringskurs den 18: de februari på Marieborg.
Vi började den snöiga och kalla lördagen med en varm fika vid 9.30 tiden. Vid 10.00 kom Inger Segervik-Carlsson och höll ett mycket intressant föredrag om "bemötande" ur ett större perspektiv än man annars är van vid. Hon berättade hur hon under många år intresserat sig för handikapprörelsens hårda kamp för ett samhälle för alla.
Mitt på dagen intogs en god lunch, långhare med tillbehör och som dessert en härlig kräm med hela bär.
På eftermiddagen var det hög tid att tillsammans planera distriktets kurser och temadagar under ledning av distriktets studieorganisatör Ulla Johansson Mer om aktuella temadagar kommer i nästa "Blad".
Vid pennan: Marie Björkdahl, sekreterare i DHR Norrköpingsavdelningen

*   18 mars
Lördagen den 18 mars hade Byrån mot Diskriminering årsmöte, i sina nya lokaler vid Fröbel Huset i Södra Promenaden.

"Byrån mot diskriminering i Norrköping är en ideell förening som arbetar mot diskriminering på grund av etnicitet och religion, funktionshinder, kön och sexuell läggning.

"Byrån mot diskriminering ger råd, stöd och kvalificerad juridisk hjälp åt dig som känner dig diskriminerad. Vi träffar alltid dig som känner dig diskriminerad för att bilda oss en uppfattning om hur situationen kan lösas. Vi kan till exempel upprätta en kontakt och medla i en konflikt som beror på diskriminering. Vi försöker i möjligaste mån att lösa konflikten lokalt. Vi uppmanar alla som känner sig diskriminerade att kontakta oss för gratis personlig rådgivning."

"Vi arbetar också opinionsbildande och utbildande. Vi vill öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering och diskriminerande strukturer både inom privata och offentliga sektorn, till exempel på arbetsplatser. Vi erbjuder skräddarsydda utbildningar om diskriminering och diskrimineringslagarnas tillämpning."

"Vårt kontor finns i Fröbelstugan, Södra promenaden 81 i Norrköping. Två personer, Susanne Åkesson och Hanna Simberg, arbetar där med att ta emot människor som känner sig diskriminerade samt med opinionsbildande verksamhet. Ring 011-107131 för att träffa oss på kontoret." (Text från hemsidan www.diskriminering.se)

Eftersom DHR är medlem i Byrån mot Diskriminering så deltog styrelseledamot Emma Johansson vid årsmötet.

* 22 april
Vårfestligt
Lördagen den 22 april samlades vi i en för oss helt ny lokal. Det är inte alltid så lätt att hitta en bra lokal. Till en vårfest ska det ju vara mysigt och välkomnande. Nu blev det Klockare-gården som är Borgs församlings-hem i stadsdelen Klockaretorpet. Där var lätt att komma in, det fanns stort kök och handikapptoalett. Mycket viktigt för oss. Salen vi skulle vara i var lagom stor och hemtrevlig. En fondvägg var i stort sett täckt av en vävnad med applikationer av tusentals blommor till en prunkande engelsk trädgård. Det verkade som full sommar där inne, men utanför var det äntligen vår. Den första härliga vårdagen! Monica hälsade välkommen och lämnade meddelanden och rapporter. Därefter serverades en god sallad med skinka, ost och annat gott. Det har blivit en tradition med sallad vid vårfesten, det är enkelt att servera och det kommer färdigt och fräscht från vår leverantör Matcompagniet. Dricka skaffar någon medlem fram, även vin för den som vill ha. Kaffe bryggs i köket av dagens tjänstgörande kaffekommitté.
Ett varmt tack är alla värda som på olika sätt jobbar och ser till att vi kan ha sådana här sammankomster!
Innan måltiden var avslutad så anlände Näckrosorna med sina instrument. De underhöll sedan med glada melodier och även allsång. Men jag måste ju säga att vi har blivit dåliga på att sjunga! - En paus gjordes för dragning i det lotteri som väl också hör till traditionen. Och så var festen slut.

* 30 april
Valborgsmässoafton.
Söndagen den 30 april samlades ett litet modigt gäng vid Sjöstugan för att hälsa Våren. Det var ganska kyligt så de flesta höll nog till inne i stugan och den goda värmen. Man kunde se brasan i sin tunna vid sjön. Någon hade laddat med kottar och småkrafs i botten så det blev en kraftig rök till att börja med. Som tur var så var det ostlig vind så röken bar iväg ut över sjön.
Innan brasan tändes drack vi kaffe och senare på kvällen bjöds alla på varm korv.

* 21 maj
Majmöte vid Sjöstugan
Söndagen den 21 maj kom bortåt trettio deltagare till möte i Sjöstugan. Ordförande Monica Svensson hälsade välkommen och lämnade rapporter från olika sammanträden. Hon berättade också om "Marschen för tillgänglighet" som tilldrog sig i Stockholm under lördagen.
Om "Fixar-Malte", den nya fixar-tjänst som inrättats, berättade Mikael Ahlström. Han är själv Fixar-Malte i kommunen. Mer står att läsa om detta på annan plats i Bladet.
Det var ganska kyligt denna majsöndag och solen tittade bara fram då och då. Ingen ville sitta utomhus för att dricka kaffe. Alla satt inne i den goda stugvärmen och njöt av kaffe med dopp. Sedan kom Sven Marjeta med sin gitarr och underhöll med visor och kända låtar. Han var i god form och litet sprallig så han fick oss att sjunga med. Det lät riktigt bra!

*   Möte i November
Mötet den 19 november inleddes med ett intressant program, särskilt för dem av oss som är beroende av ortopedi.

Ortopedingenjör Christer Pettersson och ortopedskotekniker Jana Landin Pettersson från Team Ortopedteknik vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping ställde upp så här på söndagseftermiddagen för att informera oss om, i första hand, skor.
Vi fick veta hur man bygger upp en sko, hur man först gör en läst efter en modell, en gipsavgjutning. Sedan arbetar man med det material som passar bäst för arbetet. Det kan gälla stöd och avlastning, eller skydd mot felställning och deformitet. I svåra fall behövs helt handgjorda skor, men numera börjar kunniga skomakare att vara en bristvara.
Men tillverkar egna skor av olika modeller för olika behov eller har fabricerade skor som sedan anpassas till kunden.
Ett flertal modeller visades och även andra hjälpmedel för fötter och ben.
Vi fick information om priser och om att ortopedläkare måste ordinera skorna.

Ordföranden Monica Svensson lämnade meddelanden och rapporter. Distriktets studieorganisatör Ulla Johansson informerade om att handikappföreningarna och ABF i länet ämnar starta cirklar om Gotland. Sedan ordnas ednresa dit i sommar med anpassad buss. Mer om detta på annan plats i "Bladet".

Sedan följde underhållning av Ingemar Zerpe, dragspel och sång, tillsammans med Åke Pauldin, keyboard. De bjöd på en rad gamla och nya godingar, eller örongodis, om man så vill. Vi har träffat dem av och till under många år så de måste vara ett par mogna herrar. Men fingrarna far som lärkvingar över tangenterna och Ingemars röst står sig gott.

*   14 oktober
Jubileumsfest
Det har gått 65 år sedan vår förening bildades, en god anledning att ordna fest... Jubileumsfest!
Lördagen den 14 oktober klockan 17.00 samlades vi i Grand Hotel där vi hade bokat den vackra salen "Bråviken". Den har kvar sin dekor i jugendstil.

Gästerna bänkade sig kring runda bord, jag tror att vi var femtiofem personer. Vår vice ordförande Emma Johansson hälsade alla välkomna. Särskilt vände hon sig till vår inbjudne gäst Göran Oskarsson, ordförande i DHR Östergötlands läns distrikt. Han tackade för inbjudan och framförde gratulationer från Distriktet och från de övriga avdelningarna i länet. En vacker glasskal överlämnades som gåva från våra kamrater i Östergötland.

Tre inbjudna gäster till hälsades välkomna och förärades varsin gul ros. Det var föreningens hedersmedlemmar Lennart Almgren, Maj-Britt Andersson och Kurt Bodelsson. Kurt framförde tack för denna inbjudan och tillönskade DHR en god fortsättning på verksamheten.

Ordförande Monica Svensson meddelade att styrelsen utsett ännu en hedersmedlem. Hon kallade fram Kerstin Sköld som fick varma applåder och en ros. Kerstin har under många år engagerat arbetat med våra intressefrågor och haft olika förtroendeuppdrag, t ex. som vår ordförande under ett par perioder. Programmet fortsatte med en stunds återblickar i historien. En skolklass på studiebesök skulle berätta vad de lärt sig om vår förening. Lärarinnan kom tillsammans med en klassmormor, modell ä. Men bara två av eleverna!... De andra eleverna hade setts i närheten av Halvars kiosk, sägs det. - Är den öppen i mitten av oktober?

Så fick vi då historiska återblickar. Vår förening bildades år 1941. De personer som tog initiativ hade vistats vid vanföreanstalter, skolhem eller andra institu- tioner. Vid vanföreanstalterna fanns kamratföreningar som gått samman i riksorganisationen Kamratföreningen De Vanföras Väl.

I Skåne och Västerås ville man arbeta mer med intressepolitiska frågor, där bildades avdelningar av föreningen Värnet. De båda organisationerna gick samman år 1939 och år 1944 ändrade namnet till De Vanföras Riksorganisation. Senare blev namnet De Vanföras Riksförbund och nu heter vi De Handikappa- des Riksförbund, DHR.

Eleverna från vanföreanstalter och skolor ville ha gemenskap och kamratstöd också på sina hemorter, så därför bildades avdelningar här och där i landet. Vår avdelning fick namnet "Östergyllen" eftersom vi hade medlemmar från hela landskapet. Vi startade 1941 och redan nästa år bildades Linköpingsavdelningen Fler kom till och numera har DHR åtta avdelningar i Östergötlands läns distrikt. Vad sysslade man med på 1940-talet? De båda eleverna funderade ...
Man hade trevligt tillsammans på möten och sammankomster. Ordnade lotterier och försäljningar för att få in pengar till verksamheten. Sydde och snickrade, letade lokaler.
- Den första tiden var under de kalla krigsvintrarnas år. I vår första lokal fanns en sågspånskamin. På den puttrade kaffepannan med "surr" medan vi satt runt- om och svettades på framsidan men blev frostskadade där bak, sa' klassmormor. Det här var långt före färdtjänst och anpassade bussar så det var inte så lätt att komma till möten och aktiviteter. Många använde handdrivna s.k. invalidvagnar. - Eller fick stanna hemma, sa' klassmormor.

Vi fick möjlighet att bygga ett sommarhem i skogen nära Kättsätter. Där kunde vi njuta av fritid och få rekreation i naturen bland blåbär och kantareller.

På 1950-talet hände mycket. Bilen blev ett alternativ till invalidvagnen. Man kunde få bidrag. DHR lånade in en handmanövrerad körskolebil i två perioder. Medlemmar och andra tog körkort. Norrköpingsavdelningen fick flera duktiga, framgångsrika förare i DHR:s Riksrallyn. På tal om bilar, sa' klassmormor, så hade vi besök av en grupp engelsmän på resa i Sverige. De hade små lustiga bilar, mest trehjuliga. I Ljuraskolan fick de sova och Lottorna lagade deras mat. Men kommunen bjöd på fest i Stadshuset.

50-tal och byggboom! - Hus byggdes i mängder - men alla blev otillgängliga. Trappor överallt. Husen står där fortfarande lika otillgängliga och troligen i 100 år till.

Handikappbostäder hade byggts på olika håll i landet, men här var det trögt. Då annonserade vi i tidningarna och fick kontakt med många som bodde illa. Man bodde i sommarstugor för att klara sig med rullstol. Man hasade på rumpan i trappor för att hämta ved. Det underlaget gjorde att det började lätta och en bit in på 70-talet fanns här 100 handikapp lägenheter. (Hur många finns nu?)

I slutet av 50-talet startade handikappidrotten på allvar. Vi höll först till i Ström- backen och sedan i Brandstationens gymnastiksal. Vi fick hjälp av grabbar från Tjalve och Borgia. - På så vis kom Lennart Almgren till oss, sa' klassmormor.

På 1960-talet kom en viktig sak - färdtjänsten. Först blev vi skjutsade av medlemmar i Röda Kors-kåren, bilkårister och brandmän. De små bussarna liknade ambulanser med rödljus på taket. Två märkta med Röda Korset och två med Brandkåren. Sedan har mycket hänt. Färdtjänsten är något av en följetong.

I slutet av 60-talet började stadsdelen Vilbergen att byggas och vi fick lämna sommarhemmet Hagalid. I stället fick vi ett sommarhem vid Bonas i Svärtinge. Det ligger vid Glans strand och kallas Sjöstugan. Härligt ställe!

På 1970-talet skaffade kommunen en handikapp vänlig turistbuss och vi kunde ordna resor för medlemmarna. Mest i Sverige, men också till Danmark, Norge och Finland. Tyvärr är den bussen borta nu.

Det var mycket som eleverna kände till om vår förening och verksamheten. De nämnde KHR och andra grupper där vi har representanter. Om samverkan med andra rörelsehinderorganisationer (RHOS) lokalt i frågor som vi är överens om. Om nedfasade trottoarer och annat bra. Om bortplockade handikapparkeringar och annat dumt. Om marscher för tillgänglighet...

De, Monica och Marie, med lärarinnan Emma och klassmormor Maj-Britt, tackades för sin medverkan och fick välförtjänta applåder.

Nu var det dags för festmåltid och vi serverades fläskfilé med råstekt potatis och som dessert vaniljglass med exotisk fruktsallad. Gott alltihop.

På scenen väntade en lång rad bord och nu tågade Cittronilerna in med sina cittror. De bjöd på en varierad och rolig underhållning. Där fanns tolvskillings- visor, andliga sånger, schlagrar och pop, barnvisor och någon enstaka ful vits. Publiken verkade mycket nöjd.
Säkert blev detta en alldeles lagom och verkligen trevlig jubileumsfest.

*   Julfest i december
Om ni minns så var det vår innan vi fick vinter. Då hade vi vår julfest i Restaurang Tjocka Kocken. Det var på Anndagen då enligtl tradition lutfisken ska läggas i blöt.
Först kom Lucia med ett följe av tärnor och ett par stjärngossar. De kom från Hagaskolans musikklasser och sjöng vackert som sig bör.

Ett femtiotal medlemmar hade bänkat sig vid Iångborden och där serverades julmat. Först kall tallrik med sill, ägghalvor med rom, korv och skinka m.m. Sedan kom köttbullar och annat varmt. Särskilt beröm fick Jansons frestelse. Gott alltihop.

Senare blev det kaffe med pepparkakashjärta och lotterier förstås med många fina vinster.

För mer underhållning svarade mr Ray Beatty ackompanjerad av Tomas Westin på keyboard. Dd Började med Flickorna i Småland som är något av en signturmelodi. Vi fick höra många kända och mindre kända låtar Dessutom är Ray ett fenomen på att steppa!

*   Vårfestligt
Lördagen den 16 april samlades ganska många medlemmar - runt 45 personer - i Riks City. Den lokalen har vi inte varit i på länge. Förr i tiden var Riks City något av ett stamlokus för oss, så det kändes nostalgiskt att vara där.
Monica hälsade välkomna och bjöd oss till bords. Den här gången hade vi övergivit den sedvanliga Skärgårdssalladen för en sallad med skinka och ost. Den var riktigt god! God sås till förstås - bröd, smör och dricka. Sist kaffe med Margits goda hembakade mazariner.
Lotter såldes med dragning på Lyckohjulet. Många fina vinster - hinkar med delikatesser, blommande krukväxter, broderade lavendelpåsar och godis av olika slag
För underhållningen svarade paret Asta och Benny Wagnberg. Båda spelade på gitarrer som med hjälp av diverse mekanik lät som en smärre orkester. Det var mycket sång, både kända låtar och sådana som var nya eller ovanliga. Vi fick ett allsångshäfte utdelat så att vi kunde sjunga med. Det lät riktigt bra.

*   Valborgsmässoafton
Den 30 april skulle vi hälsa Våren välkommen till Sjöstugan, så som det brukas. Nu var det ganska så osäkert om det skulle bli av. Det har varit vattenskjada i stugan och reparationen har dragit ut på tiden. Så sent som på tisdagen var det "syn" på arbetet och sedan skulle det städas och göras i ordning.
Men det gick bra. Vi var bortåt 30 personer som samlats denna vackra men lite kyliga vårkväll. Det var lugnt och Glan låg som en spegel. Elden flammade i sin tunna och innomhus var det varmt och gott. Där festade vi på varm korv, något som har blivit en trevlig tradition.
Nu väntar vi på värme och sol och en härlig sommar vid Sjöstugan

*   Mötet i maj
Nu har sommarsäsongen börjat på allvar även om det inte är så varmt som man skulle önska. Blommorna blommar och fåglarna sjunger men de flitiga bina och andra små kryp tycker att det är kallt. Ska det bli några äpplen i höst?
Ordförande Monica Svensson kunde i alla fall hälsa rätt många medlem-mar välkomna till mötet. I sommar kommer det att hända en del, fick vi veta. En dag i början av augusti är en bussresa "i det blå" planerad. Förhoppningsvis följer också många med till Stockholm den 20 augusti. Då går "marschen för tillgänglighet".
Naturälskare och fågelskådare kan glädja sig åt att stigar och platser i naturreservaten vid Svensksunds-viken och Djurön blivit tillgängliga för rörelsehindrade.
Gäst vid mötet var Susanne Åkesson som arbetar som projektledare vid Byrån mot diskriminering. Hon berättade om verksamheten. Det är en ideell organisation. Man håller föreläsningar och arbetar med utbildning och upplysning. Ger rådgivning, även i juridiska frågor. Det gäller diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. Även ålder kan bli aktuellt att arbeta med.
Efter den viktiga kaffestunden blev det underhållning. Lennart Ählman spelade och sjöng kända låtar. Han trakterade skickligt både dragspel och keyboard.

*   Grillparty den 12 juni
En skön och behaglig försommardag Det var mer än femtio hungriga och förväntansfulla matgäster som satt i solskenet och väntade. Maten kom från "Bosses Bakficka" och smakade utmärkt. Som vanligt var det Kerstin Karlbom som ordnat det hela och som stod för serveringen med hjälp av dotter och väninna. Det var visst åttonde året i rad - kanske var det sista gången.
Ett varmt och hjärtligt tack!
Efter mat och kaffe var det skönt att röra på både kropp och knopp och gå en tipspromenad med knepiga frågor.

*   Midsommarafton
Så var det midsommar igen och allt verkade bli så skönt hemvant som vi vill ha det. I köket var man tidigt i färd med att skrapa potatis, klippa (!) sill, breda smörgåsar och klippa gräslök. Stugan var pyntad med björkar vid knutarna. Att sitta i sol-skenet och binda kransarna till midsommarstången - det känns fint! Hemgårdens Folkdanslag kom och dansade som de brukar. I år var det inte risk för regn så de kunde hålla till på gräsmattan.
Men när det var dags att äta sill och potatis, så höll vi till på verandan eller inomhus. Det blåste friskt så papperstallrikar och servetter lyfte.

*   Våfflor och Kräftskiva
Det är inte så mycket att orda om. Minst hundra våfflor gräddades och vädret var fint. Kräftskivan gick också bra men då var det kyligt och kom en rejäl regnskur.

*   Sommaravslutning
Rätt många medlemmar hade samlats vid Sjöstugan den här söndagseftermiddagen, den 18 september 2005.
Vi höll till inomhus med möte, kaffe och auktioner. Det var i alla fall september och intge någon högsommarvärme längre. Ingen kunde väl i sin vildaste fantasi ana att vi skulle få sommar nästan hela oktober och in i november.

Meddelanden och rapporter lämnades. Kerstin Sköld berättade att hon och Kjell gjort inventering bland kyrkor och kyrkogårdar i vår del av länet. Tyvärr var det bara att konstatera att många kyrkor är svåra eller omöjliga att besöka för oss med rörelsehinder. Utanför ligger dessutom ofta tjockt grus och likaså på kyrkogårdens gångar. Grus är en plåga, det vet alla med rullstol, rullator, käppar, ja för alla med gångsvårigheter.

Biskop Martin Lind i Linköping fick ett brev om inventeringen. Han har svart vänligt och samtidigt bekymrat att han skall försöka påverka men det är alltid församlingarna själva som beslutar och bestämmer.

Efter den mysiga kaffestunden ställdes ett bord mitt i stugan och fylldes med alla de ting som medlemmar skänkt till auktionen. Det var frukt, grönsaker, sylt, böcker, bröd, stora och små paket ... och ändå mera.

Lennart Almgren var utropare också detta år. Det gick med schvung och det blev ett gott resultat - 1570 kronor! Applåd...

*   Studiebesök hos Samres
Den 27 september samlades en liten intresserad skara hos Samres, sambandscentralen för färdtjänstresor och en hel del annat.
Vi blev hjärtligt moittagna och visades först in i ett ljust kök och matrum där vi bjöds på kaffe med dopp.

Själva arbetsplatsen är en stor ljus lokal, ett kontorslandskap med avskärmade platser för olika verksamheter. Skolskjutsar, fasta resor, avbokningar och annat. Delen för färdtjänst var förstås störst med många mindre arbetsplatser försedda med dator och allt som behövs. "Flickorna" där fick inte mycket vila för telefonerna verkade att ringa stup i ett. Det var intressant att titta på.
Om vi lärde oss så mycket är svårt att svara på, det tar nog mer tid.

Vi som var där tackar för ett trevligt studiebesök!

Det var också roligt att personligen lära känna några av de "röster" som man ofta pratat med, kanske i många år.

*   Möte i Oktober
Söndagen den 16 oktober samlades vi för månadens medlemsmöte.

Då vår ordförande Monica Svensson hade det varmt och skönt på Teneriffa, så var det vice ordförande Emma Johansson och styrelseledamot Marie Björkdahl, som hälsade ca 20 medlemmar välkomna samt informerade om vad som var på gång inom vår lokalförening.

Stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz berättade om sitt arbete med kulturmiljövård samt om sin bakgrund med rötterna i Norrköping.
Hon berättade att byggnader, som är kulturmärkta, inte är undantagna några regler för att inte kunna göras tillgängliga.
I sådana fall handlar det alltid om att samarbeta och komma fram till kompromisser så att alla kan använda sig av olika miljöer.

DHR fick möjlighet att ställa en hel del frågor och uppmanade även Ann-Charlotte Hertz att använda sig av DHR i olika tillgänglighetsfrågor. Vi tackade henne genom att ge henne en bok som påvisade goda exempel där man lyckats kombinera gamla byggnader och tillgänglighet.

Efter att vi fikat kom Gunnar Hernell som spelade dragspel och lotsade oss genom en musikalisk gissningslek.
Vid pennan! Emma johansson